Dyslexi

I måndags var vi på en konferens på Stockholm universitet som hette Resultatdialog 2013. Vi såg flera olika föreläsningar om olika ämnen men det ämne jag fastnade mest för var Åke Olofssons föredrag att studera på universitet med dyslexi: Lärandestrategier, studieresultat och konsekvenser för undervisningen.

Jag har själv dyslexi och trodde jag visste allt om det, men Åke berättade saker jag inte hade tänkt på. För att berätta lite vad dyslexi är, så betyder det att de med diagnosen har svårt att avkoda ord. Istället för att titta på ett ord/mening och direkt se vad det står så läser man varje bokstav för sig och det är därför dyslektiker läser långsammare. Därför glömmer man lätt också vad meningen betydde eftersom man lägger energin på att läsa meningen korrekt. Sen har varje dyslektiker olika svårigheter med att läsa, skriva, tala och lyssna.

Jag fick veta en vecka innan studenten att jag har dylexi och det förklarade mycket. Varför jag alltid suttit längst kvar på prov då jag inte hunnit läsa igenom alla frågor, att jag många gånger fått höra att jag stavar som en kratta och att jag ibland haft lite dåligt självförtoende när jag känner att jag inte hänger med. Dock har jag alltid tyckt om att läsa och skriva men jag väljer noga vad jag vill läsa, är det inte intressant ger jag ganska snabbt upp eller väljer det allra viktigaste. Det är inte heller nått fel på min fantasi och jag fick MVG i svenska på gymnasiet för att jag skrev bra texter och hade många åsikter och kunde analysera. Det tar bara längre tid.

Åke pratade om hur viktigt det är med extra stöd för studenter med dyslexi , eftersom man gör just det som man är dålig på. Alltså att läsa tjocka böcker och skriva långa texter på kort tid. Koncentrationen blir också sämre när man får anstränga sig extra mycket. Han sa att det är viktigt att uppmärksamma de elever som har läs- och skrivsvårigheter men problemet är att de flesta lärare har lite kunskap om ämnet. Jag fick som sagt veta att jag har dyslexi i slutet av gymnasiet och då var det för att jag själv ville göra en utredning. Ingen lärare har rått mig till det vilket visar på hur lite kunskap det finns. Det har gjorts mycket forskning på diagnosen men nästa steg är att sprida och utbilda lärare om den.

Språk är så mycket mer än att bara stava rätt eller läsa snabbt därför har vi gjort ett spel där man får studera och analysera språk ur en mängd olika perspektiv. /Nora